SEGELFAKTA
SKÄRNING - DUK

CROSS-CUT

 

C ross-Cut är den mest beprövade och allmänt kända typen av segelskärning. Seglet formas i de horisontella våderna. Det ger erfarenhetsmässigt god kontroll av den tänkta formen.
Till denna typ av skärning används främst vävda polyesterdukar. Genom att variera trådarnas tjocklek i varp och väft kan man vid vävning bestämma dukens egenskaper och anpassa den till seglets olika höjd- och breddförhållanden.
V ävtekniken gör att det är enklare att väva en bra duk som har lägre töjning i väften (inslaget) än i varpen.
Denna typ av duk är främst lämpad till höga och smala segel, typ storsegel och fockar. (Se A Cross-Cut stor med genomgående lattor) . Dessa segel utsätts för hög belastning längs akterliket.

A nvänds Cross-Cut-skärningen till ett lågt, brett segel, typ genua, skall duken vara anpassad till denna typ av segel. Det fordrar balanserad duk med låg diagonal töjning, dvs likvärdig mängd trådar i väft och varp.

Dukens konstruktion och egenskaper är mer betydelsefulla än vikten!

stor och två fockar

Billigt och långlivat

Tillverkningskostnaderna för Cross-Cut-segel är den lägsta bland de olika typerna av skärning. Priset kan dock skilja en del mellan olika segelmakare, beroende på designkostnad, utformning av förstärkningar, lattfickor, övriga detaljer och materialval.
Cross-Cut-seglets totala livslängd är mycket stor, beroende på den vävda dukens höga slitstyrka. Dock sker en långsam men successiv försämring av formen p g a vävt materials lägre förmåga att på sikt kontrollera diagonaltöjning.

Genomgående lattor

Alla storsegel kan förses med genomgående lattor, oavsett materialval och skärning. Livslängden förlängs väsentligt och segelhanteringen underlättas.

RADIELL SKÄRNING

För att tillverka segel med så bra formstabilitet och formlivslängd som möjligt, krävs en mer komplicerad skärning än Cross-Cut.
Den moderna segeltillverkningen präglas av att anpassa skärning och material till de belastningar ett segel är avsett för. Mängder av radiella skärningstyper har provats. Olika varianter av Bi-Radial och Tri-Radial skärning har då visat sig framgångsrikast (se B Bi-Radialt och C Tri-Radialt skurna försegel) .
Materialval i kombination med seglets önskade trimbarhet bestämmer typen av skärning.
Allt material som används till radialskärningar är s k varpduk, som är sträckningståligast längs med duken. Det gäller dels vävda polyesterdukar och dels många olika laminerade dukar.
Används en vävd polyesterduk, kan den beroende på vävtekniken aldrig bli en renodlad varpduk. Det är vävtekniskt svårare att få en stabil duk när grova varptrådar används tillsammans med tunnare trådar i väften. De vävda varpdukarna lämpar sig främst till rullgenuor, där det är önskvärt att utnyttja den vävda dukens stora slitstyrka.

Laminerade dukar

Till övriga radiella skärningar används främst laminerade dukar. Generellt för dessa är att de är tillverkade i en kombination av fiber och polyesterfilm. Det kan vara polyesterfiber, kevlar®fiber eller spectra®fiber. De olika fiberslagen finns i form av tät eller öppen varporienterad väv. Väven används i kombination med ett eller flera lager polyesterfilm - mylar®. En bra laminatduk blir både lättare och starkare i förhållande till vikten, jämfört med en vävd polyesterduk. Variationerna på laminatdukar är nästan oändligt många. Beroende på segeltyp och användningsområde måste laminatduk väljas med stor omsorg och kunskap.
De radiella skärningarna används idag till samtliga segeltyper med varierande laminatdukar i seglets olika belastningsområden. Seglen har blivit lättare, formstabilare och enklare att trimma. Seglets vindregister har ökats avsevärt. Detta har blivit kappseglarnas främsta segel.

Långfärdssegel med extra skydd

På senaste tiden har en mängd olika laminatmaterial utvecklats - specifikt för långfärdssegel. Livslängden på laminatmaterialet är där jämförbar med vävd polyesterduk. Dessa dukkonstruktioner måste dock ur slitstyrkesynpunkt få extra skydd vid spridare, vantskruvar och mantågsstöttor. Man måste också tänka på att fukt och mögel trivs i dessa täta material. Seglet måste torkas innan det rullas in eller packas i segelsäck. Laminatmaterialets mer komplicerade uppbyggnad samt seglets tidskrävande tillverkning gör att kostnaden blir betydligt högre än för ett Cross-Cut-segel. Prisvariationer mellan olika segelmakare förekommer också beroende på materialval, typ av radiell skärning samt övriga detaljutföranden.
Kevlar® och Mylar® är registrerade varunamn från Dupont och Spectra® kommer från Allied Corp. Dessa tillverkas också i Europa under andra varunamn.

UNDANVINDSSEGLING

Vinddiagram

För många seglare är det svårt att avgöra vilket undanvindssegel som är lämpligast med tanke på erfarenhet och hanterbarhet. Studera seglen på vinddiagrammet , som visar respektive segels möjliga vindvinkel vid olika vindstyrkor.

 

spinackrar

 

Bi-Radial Reacher. Detta segel är ca 20 % större än Genua 1 och litsas i regel till förstaget men kan också föras "flying". Seglet är ett lämpligt komplement till rullgenua eller där handhavandet skall vara så enkelt som möjligt (se D)

Cruisingspinnaker (Gennaker). Ett lättanvänt undanvindssegel som är ca 80 % av spinnakerytan. Det förs utan spinnakerbom. Seglet halsas i däcket vid förstaget. Spirbom används med fördel vid djup slör och läns (se E eller G) .

Spinnaker. För maximal fart på undanvind och där erfarenheten finns är spinnaker det mest lämpliga och roligaste seglet (se F Tri-Radialt och G ny Full-Radialt skuren spinnaker) .

Samtliga undanvindssegel kan utrustas med s k spinnakerstrumpa för att underlätta sättning och nedtagning.